I det enda rummet som var renoverat fanns en elektrisk spis och en vedspis. Eftersom ingen ström fanns indragen drogs en kabel in till spisen och TV:n från skåpet med bygg-el på gården. Någon fläkt fanns inte så matoset måste ha stannat i köket. Tyvärr låg det här fina rummet under taket med presenning på. Alltså var det fuktskadat.
måndag 30 mars 2009
lördag 28 mars 2009
För mycket snö
Förråd under presenningar
Under en presenning bakom huset fanns diverse användbart och lika mycket skräp. Bland skräpet hittade vi trasiga mopeder och halva cyklar mm.. Vår då 15-årige son blev glad - moppe... Får jag den, frågade han och pekade på den minst trasiga av dem. Visst sa vi och log lite.
Moppen tog vi in till verkstaden och han gjorde rent den och fixade lite. Men, den ville inte starta. Då började jobbarkompisarna säga att det skulle gå bra att sälja den på internet. En gammal Zündapp, vi log lite och fixade en annons.
Då först förstod vi...för aldrig har vi fått så många mail förr. För att inte tala om telefonsamtal.
När vi slutligen sålde, var det i Dalarna den hamnade. Och sonen, som ju faktiskt ägde mopeden fick bjuda oss på restaurang. Jag minns inte riktigt summan, men har för mig att han fick ca 7000:- skr för den. En gammal moped som vi tyckte var skrot.
onsdag 25 mars 2009
HURRA en grävmaskin
tisdag 24 mars 2009
Baksidan på huset
Baksidan av huset var i ett uselt tillstånd. Taket var provisoriskt täckt med pressenningar och snö och regn hamnade inomhus.
måndag 23 mars 2009
Dagboken om HUSET
Egentligen är det ingen dagbok ännu. Jag tänker börja med en bakgrundshistoria och när jag kommit ifatt i tiden är det tänkt att bli en dagbok. Den här bilden är tagen 20060304.
Då hade vi precis köpt en grannfastighet, ett stort hus på en stor tomt. En lillstuga fanns också och alltihop gränsade till vårt lilla jordbruk.
För länge sen var det ett väldigt vackert hus. Rött med fina detaljer. Så flyttade en polis in, en väldigt duktig kriminalare. Han fick problem med alkohol och huset förföll. När han flyttat ut stod det tomt i många år. Spännande - tyckte traktens tonåringar.
Sen en dag bodde några där i förfallet. Det var ett par män som, visade det sig, hade blivit vräkta från sin bostad. De flyttade helt sonika in i det tomma huset. Så småningom, efter ganska lång tid, tog de reda på vem ägaren var och fick köpa fastigheten.
När de båda bröderna avled, först den ene och efter några år den andre, fick vi tillfälle att köpa alltihopa. Det skrevs in i kontraktet att vi var medvetna om skicket, att det krävdes mycket tid till att röja upp och köra undan "bråte".
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)